Etheory

Ursäkta mig, ers högheter.
Jag, Kant, vill tala.
Jag är ytterst förvånad över vad som strävar över vårt svenska land just i denna stund vi talar,  som en tunn dimma som ack gör vår syn försvagad och berusad, rädsla.
Rädslan över att turkarna ska strypa oss med deras sjalar,
Rädslan över att vakna i en Moské och inte hitta vägen ut,
Rädslan över att finna sig själv börja uppskatta det invandrare faktist gör och slavar för för att vi ska kunna ha ett fungerande samhälle.
Jag önskar att ni, ers högheter, börjar tänka om.
Nu ska jag, Kant,
Svepa min nattliga Whiskey som sedan gör mig dåsig så jag kan falla till sömns.
Välsigne... mig själv.
Icket ni.
Ni har nämligen en snar framtid framöver, förlorat min respekt.
/Kant.